Hen löser flera sorters problem i arbetslivet

Nyligen träffade jag två personer som båda spontant och oberoende av varandra uttryckte sin glädje över ordet hen. Jag vet ju att många känner det motsatta. Därför blev jag så glatt överraskad, nästan lite ställd, när jag på en och samma dag fick två olika exempel på ordet hens förträfflighet och hur det kan förenkla och förbättra för olika yrkesgrupper.

”Hen är en befrielse när vi skriver” uttalades vid en kurs som Expressiva höll för en juristbyrå. Den som uttalade det var en erfaren jurist. Kalla mig gärna fördomsfull, men jag måste erkänna att jag tappade hakan. Jag hade inte väntat mig den sortens språklig progressivitet hos jurister. Samtidigt blev jag varm av glädje, glad för språklig klarsynthet, för viljan att förändra till det bättre med hjälp av språk.

Varför är då hen en befrielse för en jurist? För att det gör det smidigare att skriva neutralt, utan att behöva ange kön.

Slut på krångliga omskrivningar, inget mer han eller hon, honom eller henne, färre passiva konstruktioner, inget mer behov av det trista denne. En börda hade lyfts från juristen, vilket säkert kunde behövas. Juristens skrivande kan vara svårt nog.

”Hen hjälper oss att vara mer jämställda i vården” sa den andra hen-gillaren, som arbetar med vård av äldre. I deras arbetsgrupp använder de hen när de diskuterar vårdinsatser för nya patienter. Det tjänar två syften. Det ena är att det stärker möjligheten till anonymitet oc
h sekretess. På en liten ort känner vårdpersonalen ofta personerna som ska vårdas. Att tala om dem som hen gjorde det lättare att vara neutral och inte blanda in förkunskaper om patienterna.

Det andra syftet är att hen gör det möjligt att föra en könsneutral(are) diskussion om vårdbehov. Min hen-gillare menade att det finns stor risk att 90-årige Max bedöms behöva mer hjälp med matlagning och städning än 90-åriga Alma, att samma Alma kanske utmanas mindre i fysiska övningar än Max, eller att de får olika sorters hjälpmedel i hemmet, trots att de egentligen har samma behov. Hon menade alltså att könsstereotypa föreställningar lätt kan hamna i vägen för en jämställd bedömning. Och då hade hen visat sig vara ett hjälpsamt verktyg. I diskussionen om vårdbehovet visste förstås någon eller några vem patienten var, men inte alla. Och kanske var det också så att hen påverkade även dem som visste.

Så har en språklig förändring underlättat och effektiviserat vårt samhälle. Inte illa för bara tre bokstäver. Snyggt jobbat, hen!

 

–Karin Dellby, språkkonsult och verksamhetsutvecklare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *